Behandling

Behandlingen på OCD-Centret baseras på senaste evidensbaserade forskningen om tvångssyndrom och andra diagnoser (samsjuklighet). Alla interventioner baseras på KBT och genomförs av legitimerade psykologer kompletterat av psykologassistenter under handledning och utbildning. Den individuella behandlingsplanen görs upp genom en noggrann kartläggning och beteendeanalys under behandlingens första fas. I det tidiga skedet av behandlingen är psykoedukation (att lära sig om tvångssyndrom och behandling av detta) och motivationsarbete centralt. Patienten får lära sig om hur dennes tvångssyndrom fungerar och vidmakthålls; varför tvångstankarna och obehaget fortsätter dyka upp samt hur KBT-behandling fungerar för att stoppa denna onda cykel. Ofta har patienter som kommer till OCD-Centret ett mångårigt lidande av tvångssyndrom och ibland bristande motivation till behandling.

En tydlig planering görs upp där exponering med responsprevention (ERP) utgör den viktigaste basen som kompletteras med andra behandlings- och stödinsatser. Ett veckoschema skapas varje vecka tillsammans med behandlare i syfte att hjälpa patienten skapa hälsosamma rutiner, öka sin aktivitet generellt samt planera in och genomföra flera ERP-övningar varje dag. Här innefattas även att träna sig i att städa, laga mat, duscha med mera på ett funktionellt och "icke-tvångsmässigt" sätt. Allt utifrån vad individen behöver träning i.

Gruppbehandling är ett viktigt komplement till det individuella arbetet där de patienter som bor på OCD-Centret deltar. Det är ett tillfälle för att lära sig gemensamt om teoretiska aspekter av tvångssyndrom och samsjuklighet. Det är även ett tillfälle att tillsammans träna på färdigheter i känsloreglering, sociala färdigheter och annat. Exempel på gruppupplägg som hålls är DBT-grupp (dialektisk beteendeterapi), mindfulness, stress och sårbarhet, sömn och motion med mera. Utöver att utgöra ett tillfälle för inlärning och övning i färdigheter är gruppen även ett forum att samarbeta, planera och lösa eventuella problem tillsammans.

Dagarna på OCD-Centret består av sessioner med psykolog och psykologassistent dagtid samt exponeringsövningar och stöd av kvällspersonal kvällstid. Utöver detta planeras aktiviteter såväl som grupp och individuellt för att utgöra tillfälle till aktivering såväl som utmaning. De flesta patienter har behov av ökad fysisk aktivitet vilket också planeras och genomförs dagtid. Maten lagas av husmor och kvällspersonal tillsammans med patienterna vilket är en träning för ett självständigt liv efter OCD-Centret.

Forskning visar att diagnosen tvångssyndrom sällan kommer ensam. 69% av personer med tvångssyndrom uppfyller även kriterierna för en annan psykiatrisk diagnos (Sharma, E., et al. 2021). Detta gäller i alla högsta grad för de patienter som kommer till OCD-Centret och som oftast har svårt till extremt svårt tvångssyndrom och som har tidigare behandlingsförsök som inte nått hela vägen. Neuropsykiatriska diagnoser är vanligt förekommande liksom depression, GAD, paniksyndrom med mera.

För dessa personer med stort lidande och ofta komplex problematik är det helt centralt att samsjuklighet plockas in i analysen samt i behandlingsplanen. Det kan handla om parallella behandlingsinterventioner kring sömn, depression eller paniksyndrom. Alla interventioner är evidensbaserade KBT-behandlingar med individuell anpassning.

Även den primära behandlingen för tvångssyndrom (ERP) behöver anpassas efter individen och dennes styrkor och svagheter. Till exempel behöver ofta personer med samsjuklighet i autism ofta mer frekventa övningar i fler olika miljöer samt större fokus på att överföra lärdomar till hemmiljön.

Interventioner, stödinsatser och individuella anpassningar planeras alltid utifrån individens behov och med målet att inte bara ha mindre symptom på tvångssyndrom utan att i stort leva ett friare liv i linje med sina långsiktiga värderingar.

På OCD-Centret arbetar vi som ett team där alla behandlare (leg. psykologer och leg. psykiatriker) är involverade i varje behandling. Som elev har du en psykolog som huvudbehandlare och det är denna du träffar för behandlingssessioner varje dag. Du kommer utöver detta även att träffa de andra i behandlingsteamet samt psykologassistenter för KBT-interventioner, exponeringsövningar, gruppsessioner och vid behov stödinsatser. Vår psykiatriker Cecilia Gardell-Råsmark träffar alla elever varannan vecka och deltar på teamkonferenser och vid behov möten med uppdragsgivare.

Behandlingstiden som krävs för att fullt ut behandla en patients tvångssyndrom är högst individuell. Det beror på problematikens svårighetsgrad samt samsjuklighet. Vid en placering planeras för initialt tre månaders behandling. Utifrån löpande uppföljning i form av möten och utlåtanden görs sedan en planering för eventuell förlängning av placeringen. Redan tidigt planeras för övertagande behandling i hemregionen samt nödvändiga stödinsatser såsom eget boende, boendestöd med mera. I en noggrann behandlingsplan som utformas gemensamt med eleven tidigt under placeringen formuleras mål och en indikation på lämplig behandlingstid. På så sätt anpassas behandlingsplanen efter elevens bakgrund, förutsättningar och specifika problembild och innefattar hur eleven skall uppnå en högre funktionsnivå och därmed ett mer självständigt liv. Den vanligaste förekommande behandlingstiden för patienter med svårt tvångssyndrom samt samsjuklighet är på OCD-Centret sammanlagt sex månader.

OCD-Centret har täta och kontinuerliga nätverksmöten för patient, anhöriga och uppdragsgivare där vi går igenom hur behandlingen har gått och gör en bedömning av hur behandlingen skall fortgå. Nätverksmöten sker i regel vart 8e vecka.

I behandlingen ingår det även anhörigutbildning och anhörigstöd. Vi har utformat ett anhörigpaket med tre tillfällen, som ett led i arbetet med återfallsprevention. Anhöriga involveras från tidigt i behandlingen tills att patienten åker hem. I anhörigutbildningen ingår det bland annat att patientens närmaste nätverk får komma till behandlingshemmet för utbildning kring hur de skall förhålla sig till tvångsproblematik och hur de kan stödja förändring i patientens beteende.

Utslussning

Inom ramen för behandlingsplanen sker övergången från oss till det egna hemmet i form av en utslussningsfas. Vi ser utslussningen som nödvändig för att bibehålla och fortsätta utveckla elevens beteendeförändringar. Patienten planerar detta tillsammans med sin psykolog. Under utslussningen har vi kontakt med nätverket och gärna med en representant från hemkommunen. Speciellt viktigt med deltagande från kommunen är det när stöd och/eller hjälp kommer att behövas på hemmaplan. Utslussningens utformning och längd bestäms utifrån patientens behov och förutsättningar, ett exempel är att patienten tränar hemma i två veckor och sedan kommer tillbaka till OCD-Centret i två veckor i några omgångar. Behandlingen är inte avslutad förrän eleven prövat sina erfarenheter från OCD-Centret på hemmaplan och fått möjlighet att se hur vardagen fungerar med nya sätt att hantera sitt tvång. Denna tid ger också mer information och möjlighet att finjustera strategier för att bemöta tvång. Hur detta utformas är dock högst individuellt och görs upp i samråd med patienten och uppdragsgivaren.

Återfallsprevention

OCD-Centret bokar in överlämningssamtal till övertagande behandlare kring hur vi arbetat så att eleven kan bibehålla sina nya inlärda färdigheter. Anhörigutbildning fyller denna funktion gentemot de anhöriga. Innan patienten flyttar ut från OCD-Centret har den tillsammans med sin psykolog utarbetat en vidmakthållandeplan med bland annat sammanfattning av behandlingen, lärdomar och reflektioner samt hur den ska arbeta vidare mot sina mål på hemmaplan. Uppföljning och återbesök sker under första året efter utskrivning.

"Booster"

I en del behandlingar sparas en del av placeringstiden till en så kallad ”booster”. Detta är dagar som man sparar för att vid ett senare tillfälle kunna komma tillbaka och få påfyllning av information. Framförallt får man då tillfälle att utvärdera hur tiden hemma har gått, vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Det är vanligt att elever sparar 7-14 dagar. Booster sker inom ett år efter att eleven flyttat hem.

Olika mätinstrument och självskattningsskalor används i bedömningsarbetet för att mäta behandlingsframgång. OCD-Centret använder sig av självskattningsskalor såsom Y-BOCS, CAC-R, MADRS, och BAI. Utöver mått på tvångsproblem följer vi även hur livskvalité påverkas av behandlingen samt andra skalor som kan vara relevanta för den aktuella problematiken. Behandlingsframgång mäts dels med hjälp av aktuella självskattningsskalor och dels i uppföljning av behandlingsplanens målsättning. Uppföljning på skattningsskalor sker även ett år efter behandlingens avslut.